Smålandshöna

  • Typ: Värpras
  • Vuxenvikt: –
  • Antal ägg: –
  • Äggvikt: –
  • Äggfärg: Ljusbrun till brun
  • Könsvisande: Ja
  • Koordinator
  • Uppfödare
  • Rödlistestatus 2021: 187 djur, 11 besättningar
  • Rödlistestatus 2020: 83 djur, 7 besättningar
Smålandshöna tupp

Smålandshönan är könsvisande vilket betyder att man på nykläckta kycklingar kan se om det är en tupp eller en höna. Smålandshönan värper många, ljust bruna ägg.

Smålandshönan (Smh) skapades av den småländske pastorn Martin Silverudd under slutet 1960-talet. Rasen blev klar 1975. Som många andra av Silverudds raser bygger den på den gamla Överlida-linjen av Vit Leghorn. Rasen värper många ljust bruna till svagt tonade ägg. Martin Silverudds tanke med skapandet av Smålandshönan, var att skapa en ”brunvärpande Leghorn”.
För att maximera värpningen hade man i äggproduktion länge korsat värplinjer av RIR med Vit Leghorn. Äggen som de korsningarna gav, var relativt ljust bruna p.g.a. den gen hos VL som tar bort pigment. Genom att ta fram denna brunvärpande Leghorn, ville Martin Silverudd ge svenska äggproducenter ett verktyg för att kunna korsa en Leghorn (Smh) med brunvärpare och få väsentligt brunare ägg.
Smålandshönan var vid sitt skapande en mycket produktiv ras. En av Martin Silverudds bästa. I korsning med andra raser hade han under korta perioder uppnått en värpning på 0,97 ägg/höna och dag.

Smålandshöna höna
Smh. Höna. FFG i bakgrunden

Alla Smålandshöns som vi idag stambokför härstammar troligen ifrån en mindre grupp som kläcktes fram för mer än trettio år sedan.
Värpningen på Smh har varierat det senaste årtiondet, och legat sämre än den en gång gjorde. På senare tid har enskilda uppfödare kunnat notera en förbättring.
Inavelsproblem på Smh har setts i form av att tupparnas fertilitet avtagit när de passerat sitt första levnadsår.

Därför har Kulturhönsföreningen godkänt inkorsning i Smh, av raser som använts vid skapandet av Smh. Detta uppmuntrades en gång i tiden av Martin Silverudd. Han lämnade till exempel efter sig ett korsningsschema på hur man vitaliserade Fiftyfive Flowery genom att återkorsa rasen emot Vit Leghorn.
Detta har lett till att det idag förutom de Smh vi startade Stamboken med, finns de som har någon enstaka procent RIR eller Eksjöhönan i sin arvsmassa. Inblandningen är försumbar idag och det är i princip omöjligt att skilja djuren åt vid bedömning av dess yttre.
De linjer som vi Stambokför idag härstammar dels ur de ursprungliga som startade Stambok, dels en linje som kallas Linnea, som skapades för många år sedan och sist en linje som kallas Rudbeckia där Eksjöhönan använts och kan finnas i enstaka besättning med under 10% inblandning av Eksjö. Det kan komma att genomföras projekt för vitalisering med gener från den ras som Smh till största delen härstammar ur, nämligen Gammelsvensk Vit Leghorn.

Korrekt tecknade daggamla Smålandshönskycklingar. Tuppar överst och hönor underst.
Korrekt tecknade Smålandshönskycklingar. Tupp i mitten.

Smålandshönan är könsvisande som daggamla, vilket betyder att man på nykläckta kycklingar kan se om det är en tupp eller en höna. Hönkycklingarna har precis som vildhönsens kycklingar så kallad viltteckning, ett brett brunt band mitt på ryggen och två smalare mörka band på var sida.

Tuppkycklingarna är gul/grå och har ibland en svag antydan till streck på ryggen. Även hos de vuxna djuren finns det en stor könsskillnad. Detta beror på generna som styr Smålandshönans yttre. Smålandshöns har genen för viltfärg e+ som ger Smh-hönorna deras laxfärgade bröst och de daggamla hönkycklingarna deras typiska randning (se bild ovan). Genen för tvärrandigt B (som finns i Plymouth Rock) syns t.ex. på tupparnas tydliga tvärrandning. Den bidrar till den relativt goda könsvisningen på de daggamla Smh-kycklingarna. För att förbättra möjligheterna för könsvisande kycklingar finns även genen för silver (S). Silvergenen har den effekten att den tar bort alla varma toner i djurets färger och ökar skillnaden i det yttre mellan könen.

Arkivbild Bengt Mattsson

Den engelska rasen Legbar är endast till utseendet lik Smålandshönan. Legbar värper dock vita ägg i motsats till Smålandshönans ljust bruna ägg. De två rasernas ursprung är också helt olika. När Martin Silverudd skapade rasen använde han sig av i huvudsak äldre linjer av Vit Leghorn (Överlida) och en liten procent av den lilla värp-RIR som är ursprunget till Eksjöhönan. Från den lilla värp-RIR:en kommer generna för brunt skal.
En del Smålandshöns har alltsedan skapandet värpt något avlånga ägg. Avlånga ägg har i regel något sämre kläckbarhet och formen är inte den mest eftertraktade. Något redan Martin Silverudd noterade och då rådde till att motverka de avlånga äggen i aveln.

Ett arbete behövs för att vitalisera Smh och förbättra rasens produktionsegenskaper med hjälp av noggrant avelsurval, dokumentation av värpning och cirkulation av avelsmaterial för att motverka inavel. Avelsmål för rasen är att verka för rundare ägg, ökad värpning, bra könsvisning, att motverka inaveln med cirkulation av avelsmaterial, att snabbt föröka antalet djur i stambok.


Information om hur man stambokför

Uppfödare Smålandshöna

Koordinator Smålandshöna

Koordinator Smålandshöna

Ny kooordinator kommer tillträda under 2023, under tiden hanteras rasen av styrelsen.


Alexander Boeve

Munkfors

Anna Månsson

Emmislöv 1130
289 93 Broby

Bengt Mattsson

Bo Karlsson

Högryd 16
430 10 Tvååker

Börje Helgesson

Triabo, Solgläntan
577 95 Virserum

Elin Kristiansson

610 27 Vikbolandet

Emelie Thorén

Långängsvägen 4
811 73 Årsunda

Erik Parai Arnesson

Eriksmåla 112
Skruv

Gun Nilsson

Östra Ekås 4
575 97 Ingatorp

Jeanette Lennartsdotter

Stödstorp 132
395 98 Läckeby

Joakim Ekström

Ekeknoga Östergården
590 39 Kisa

Johan Hansson

Svenstorpsvägen 4
282 92 Västra Torup

Josefin Ekenberg

355 99 Gemla

Katarina Gustafsson

Vassemåla 125
598 93 Vimmerby

Lars-Erik Ivarsson

Norra Äng
571 92 Nässjö

Micke Bråtner

Gökhult 131
693 94 Åtorp

Sandra Schatz

Bolmen Höjden 1
341 94 Ljungby