Eksjöhönan

Eksjöhönan är mycket bevarandevärd då den har mycket goda värpegenskaper och är en god vintervärpare. Den värper bruna, ibland prickiga ägg.

Kategori:

Beskrivning

Eksjöhönan har fått sitt namn efter platsen där korsningen som grundlagt rasen genomfördes. Rasen är ett resultat av korsning mellan en högvärpande Rhode Island Red och en likaledes produktiv Minorca. Vi utgår ifrån förhållandet 75% RIR och 25% Minorca.

Eksjöhönan är i fjäderdräkten väldigt lik en liten Rhode Island Red. Den har brun till mahognyfärgad fjäderdräkt, lite upprättstående ganska korta stjärtfjädrar (tupparna någon längre), gula eller benfärgade ben och näbb och oftast röda öronskivor. Kroppen är kort och satt. De daggamla kycklingarna är gula till ljust bruna och ser i övrigt ut som RIR-kycklingar under uppväxten.

Eksjöhönan som idag finns bevarad i Svenska Kulturhönsföreningen härstammar från Eksjö där den hållits sedan 70-talet enligt ägaren. Den har sitt ursprung ur en äldre RIR-besättning där en privat entusiast ca 2005 köpte bruna matägg och kläckte det som sedan blivit grunden till det vi idag kallar Eksjöhönan.

De främsta tecknen på att rasen inte är en ren RiR och därför av oss bevaras som en ny ras kallad Eksjöhönan, är i korthet följande tecken på inkorsning:

  • Anlaget för svart i Eksjöhönan skiljer den från RiR. Detta anlag visar sig på oftast mycket mörka kycklingar som helt skiljer sig från hur en typisk RiR-kyckling oavsett om den hör till produktionslinjer eller rena utställningslinjer ser ut. Anlaget för svart gör dessutom att den i normalfallet inte är användbar i könsvisande korsningar.
  • Många Eksjöhönan har även genen för svarta ben som måste ha kommit från en inkorsning med annan ras då detta anlag inte recessivt kunnat ligga dolt.
  • Rasen varierar mycket tex från enstaka mycket ljusa RIR-lika kycklingar till oftast svarta/mörkbruna. De vuxna varierar kraftigt från ljust bruna till nästan svarta. Denna stora variation är ett annat tecken på den inkorsning som måste ha skett.

Eksjöhönan är mycket bevarandevärd då den har mycket goda värpegenskaper och är en god vintervärpare. Den värper bruna, ibland prickiga ägg. Det är en fördel med den höga inavelsgraden rasen har, för att kunna ta produktiv avkomma med andra högvärpande raser som tex GS Vit Leghorn.

Eksjöhönan är till sättet en aktiv och livlig ras.

Eksjöhönan är som tupplinje könsvisande i korsning med tex Smålandshönan, FF Silver, Ljus Sussex, mfl silverfärgade raser. Aveln har sedan några år inriktats på en utseendemässigt enhetlig ras. Ett specifikt avelsmål för Eksjöhönan är att avla på stora bruna ägg.

Ytterligare information

Typ

Värpras

Avel

Uppgifter på denna sida beskriver avelsmålen i kulturhönsföreningen.

Vuxenvikt tupp

2,3-2,8 kg

Vuxenvikt höna

1,5-2

Antal ägg

250 / år

Äggvikt

55 – 65 gram

Äggfärg

Brun

Könsvisande

Nej