Stadgar

Stadgar för Svenska Kulturhönsföreningen

Här kan du läsa Svenska Kulturhönsföreningens stadgar som årsmötet beslutat om på ordinarie och extra årsmötet 2019.

• §1
  Föreningens namn är Svenska Kulturhönsföreningen.
• §2
  Verksamheten är ideell och av allmännyttig karaktär. Verksamheten är politiskt och religiöst obunden.
• §3
  Svenska Kulturhönsföreningen ser som sin uppgift att föra vidare Martin Silverudds gärning. Föreningens grund är att bevara och utveckla Silveruddsraserna och därmed se till att dessa finns tillgängliga för eftervärlden. Svenska Kulturhönsföreningen verkar dessutom för att andra produktiva fjäderfäraser med en historia i det Svenska jordbruket, som efter utvärdering bedöms fungera tillfredsställande, bevaras i Stambok. Bevarandet sker genom stambokföring av levande djur.
  
  Med bevarande åsyftas att spara, skydda, sprida, samt att att genom avel främja rasernas ursprungliga yttre och inre egenskaper.
  Svenska Kulturhönsföreningen skall sprida kännedom om Martin Silverudds gärning och tankar. Föreningen ska sprida kunskap kring genetik och avel som befrämjar rastypiska, produktiva och härdiga höns. Föreningen ska verka för att gener och egenskaper tas tillvara ur kulturhöns, även från dem som inte bevaras i stambok. Detta för att de ska kunna användas för framtida ändamål.
  
  Föreningens uppgift är vidare att sprida kunskap om raserna som har spelat en roll i det svenska jordbruket, dess skötsel och beprövade avelskunskaper.
  
  Föreningen kan ge sitt stöd till återskapandet av Silveruddsraser. För att ett projekt för återskapandet av en Silveruddsras ska kunna stödjas av föreningen, skall projektet från planeringsstadiet tills dess rasen är återskapad, redovisas öppet för föreningen. Godkännande av ett planerat projekt sker av föreningens årsmöte. Projektplanering inlämnas till styrelsen senast 31/12 året innan årsmöte och bifogas årsmöteskallelsen. Styrelsen åläggs att årligen redovisa projektets framåtskridande för medlemmarna. Sådana projekt skall fylla ett behov som inte redan täcks av de redan stambokförda raserna. En återskapad Silveruddsras ingår i stambok på samma villkor som andra av föreningen prioriterade raser.
  
  Föreningen kan ge sitt stöd till skapandet av nya Svenska kulturraser. För att ett projekt för skapandet av en ny kulturras ska kunna stödjas av föreningen, skall projektet från planeringsstadiet till färdig ras redovisas öppet för föreningen. Godkännande av ett planerat projekt sker av föreningens årsmöte. Projektplanering inlämnas till styrelsen senast 31/12 året innan årsmöte och bifogas årsmöteskallelsen. Styrelsen åläggs att årligen redovisa projektets framåtskridande för medlemmarna. Sådana projekt skall fylla ett behov som inte redan täcks av de redan stambokförda raserna. En nyskapad klar kulturras kan stödjas efter skapandet, genom att information om rasen delges medlemmar i tidningen och allmänheten på hemsidan. En ansvarig kan tillsättas. Efter att projektet slutförts och rasen är klar, kan årsmötet besluta att stambokföra rasen.
  
  Föreningen kan också ge sitt stöd till projekt som syftar till att återskapa förlorade egenskaper i redan stambokförda raser. Det kan gälla äggfärg eller variant av fjäderdräkt som gått förlorad. För att ett projekt för återskapande av en variant ska kunna stödjas av föreningen, skall projektet från planeringsstadiet till färdig variant redovisas öppet för föreningen. Godkännande av ett planerat projekt sker av föreningens styrelse. Projektplanering insändes till styrelsen. Styrelsen åläggs att årligen redovisa projektets framåtskridande för medlemmarna. Den återskapade varianten stambokförs efter projektets avslutande, med samma status som andra djur i stambok.
  
  Föreningen kan också ge sitt stöd till införandet av nya gener i befintliga raser. Det kan röra sig om att en ny utländsk linje av befintlig ras korsas in.
  
  Det kan också innebära att en av Martin Silverudd använd ursprungsras eller en ras som till största delen liknar denna i yttre och inre egenskaper, används för att ge nya gener till befintlig Silveruddsras. För att ett projekt för införande av nya gener i befintlig ras ska kunna stödjas av föreningen, skall projektet från planeringsstadiet till färdig variant redovisas öppet för föreningen. Godkännande av ett planerat projekt sker av föreningens styrelse. Projektplanering insändes till styrelsen. Styrelsen åläggs att årligen redovisa projektets framåtskridande för medlemmarna.
  
  Föreningen stödjer även uppfödare av utländska till Sverige senare införda kulturhöns. Detta om dessa raser har egenskaper eller gener som kan komma till användning i framtiden.
  
  Vi vill likt Martin Silverudd gå i bräschen för utveckling och nyskapande. För att en sådan ras ska kunna stödjas av föreningen, skall rasen dokumenteras grundligt och dokumentation insändas till styrelsen senast 31/12 året innan årsmötet. Godkännande av att föreningen stödjer en ras sker på årsmötet. Dokumentationen tillsammans med styrelsens yttrande bifogas årsmöteskallelsen. En senare importerad kulturras kan stödjas, genom att information om rasen delges medlemmar i tidningen och allmänheten på hemsidan. En ansvarig kan tillsättas. Stambok upprättas inte.
  
  Årsmötet kan besluta att stambokföra en nyskapad ras eller till Sverige senare införd ras efter fem års tid med föreningens stöd. Rasen skall då ha uppvisat egenskaper som tillför kulturhönsen ett mervärde. Stambokföring kräver att rasen har entusiaster som administrerar den. Beslut om stambok tas av årsmötet.
  
  Kulturhönsföreningen skall verka för att produktiva korsningar lämpliga för ägg- eller köttproduktion identifieras och dokumenteras. Kunskapen ska komma medlemmarna till godo. Dessa korsningar är ämnade att användas som enkla värphybrider för äggproduktion i större eller mindre skala. Avsikten är att använda heterosiseffekten i ett korsningsled. Inte att skapa en ras. Föreningen vill med detta ge alternativ till användande av de multinationella bolagens varumärkesskyddade värphybrider och broilers.
  
  Det är viktigt att motverka sjukdomar genom att i aveln använda djur med bra motståndskraft. Därför rekommenderas en sund hönshållning med resistensavel. Kulturhönsföreningen ska också verka för en avel som ger djur som är lämpade för svenska klimatförhållanden.
  
  Kulturhönsföreningen vill främja en hållbar, god kött- och äggproduktion, både för enskilda hönsägare till självhushåll, kött-eller äggproducenter i mindre skala för hemförsäljning, Gårdsbutiker och för kommersiell ägg- och köttproduktion.
• §4
  Medlem är den som erlagt aktuell årsavgift eller den som av årsmötet utnämnts till Hedersmedlem. Hedersmedlemskap gäller livet ut. Årsmötet utser eventuell Hedersmedlem.
• §5
  Styrelseledamot skall vara medlem i föreningen. Styrelsen utses av årsmötet och består av ordförande, jämnt antal ordinarie ledamöter samt eventuellt styrelsesuppleanter. Styrelsen utser inom sig kassör, sekreterare, redaktör, vice ordförande, samt andra för verksamheten nödvändiga ansvarsfunktioner.
  Ordförande väljs på ett år. Ordinarie ledamöter väljs på två år. Hälften av ledamöterna väljs vid varje årsmöte. Eventuellt fyllnadsval efter avgående ledamot, eller vid utökande av antalet styrelseledamöter, kan ske på ett år.
• §6
  Röstberättigade på styrelsemöte är ordförande samt ordinarie ledamöter. Rösträtt tillkommer suppleant vid inträde i ordinarie ledamots ställe. Styrelsemöte är beslutande då antalet röstberättigade överstiger hälften av antalet valda ledamöter (inklusive ordförande). Ledamots medverkan på styrelsemöte kan ske via webben. Styrelsen handlägger det löpande arbetet på ett webbforum. Alla beslut protokollförs vid nästkommande möte. I styrelsegruppen har alla inklusive ordförande, ledamöter och suppleanter rösträtt.
  Beslut fattas öppet. Vid lika röstetal har ordförande utslagsröst.
• §7
  Styrelsen åläggs att verka utifrån föreningens Stadgar och Verksamhetsplan, att verkställa årsmötets övriga beslut, att föra protokoll vid styrelsemöten, att upprätta årsredovisning till årsmötet i form av verksamhetsberättelse och balansräkning, samt ge förslag om budget och plan för kommande verksamhet.
• §8
  Styrelsen ansvarar för stamboken över svenska kulturraser av fjäderfä och utser koordinatorer att administrera den. Koordinator tar beslut om inträde respektive avförande från stambok. I avelsfrågor av vikt tar styrelsen beslut om handlingsplan för rasen.
• §9
  Styrelsen ansvarar för att Kulturhönsbladet ges ut minst fyra gånger per år. Styrelsen utser Redaktör och eventuella övriga redaktionsmedlemmar. Kulturhönsbladet skall spegla föreningens verksamhet samt verka utifrån §3 i stadgarna. Kulturhönsbladet ska ge ett mervärde utöver tillgänglig offentlig information kring förening, kulturraser av fjäderfä, Martin Silverudds arbete och avel. Medlemmarna har alltid rätt till förstahandsinformation i viktiga ämnen genom Kulturhönsbladet. Ansvarig utgivare för Kulturhönsbladet är sittande ordförande.
• §10
  Styrelsen ansvarar för föreningens hemsida och kanaler på sociala medier. Styrelsen utser webmaster och ansvariga för kanaler på sociala medier. Hemsidan och föreningens kanaler ska spegla föreningens verksamhet i enlighet med §3. På webben förs offentlig information ut i syfte att värva nya medlemmar och uppfödare, sprida kunskap om kulturraser av fjäderfä och informera om stamboken.
• §11
  Styrelsen kan utse lokala kontaktpersoner. Lokal kontaktperson ansvarar för att träffar för medlemmar i närliggande område ordnas. Föreningen kan bistå lokal aktivitet med ekonomiska medel till lokaler och resurser i form av förtroendevalda.
• §12
  Ordförande och kassör äger rätt att teckna firma i föreningens namn, var och en för sig. Styrelsen äger härutöver rätt att utse ytterligare tecknare i föreningens namn.
• §13
  Föreningens räkenskapsår sammanfaller med kalenderåret.
• §14
  Årsmötet är föreningens högsta beslutande organ.
  Ordinarie årsmöte skall hållas senast 4 månader efter räkenskapsårets utgång.
  Medlem som erlagt medlemsavgift senast en vecka före årsmötet och som personligen är närvarande har en röst. Vid lika röstetal avgör lotten. I den mån detta är möjligt kan digital medverkan via nätet ordnas. Där kan medlem som erlagt medlemsavgift senast en vecka före årsmötet och som använder inloggning från känd mejladress medverka med full rösträtt. En avgift kan tas ut av webbdeltagare. Kallelse till årsmöte eller extra årsmöte skall ske genom föreningens medlemsblad eller genom brev senast sex veckor före mötet.
  Motion inlämnas till styrelsen senast 31/12 året innan årsmöte. Motion skall tillsammans med styrelsens yttrande bifogas kallelsen till kommande årsmöte.
  Nominering av kandidater till styrelse och revision skall vara valberedningen tillhanda senast fyra veckor före årsmötet. Uppstår vakans eller avsägelse efter nomineringstidens slut gäller dock fri nomineringstid.
  Årsmötet kan besluta om medlemsomröstning i viktiga principiella frågor. Vid medlemsomröstning deltar alla betalande medlemmar. Röst skickas in digitalt via känd mejl alternativt per brev. Förtryckt röstsedel används i bägge fallen.
• §15
  Vid ordinarie årsmöte skall följande ärenden förekomma:
  1. Fråga om alla närvarande är medlemmar.
  2. Fråga om årsmötet behörigen utlysts.
  3. Val av mötets ordförande.
  4. Val av mötets sekreterare.
  5. Val av två protokolljusterare, tillika rösträknare.
  6. Fastställande av dagordning.
  7. Styrelsens årsredovisning.
  8. Revisionsberättelse.
  9. Fråga om styrelsens ansvarsfrihet.
  10. Fråga om medlemsavgifter för kommande räkenskapsår.
  11. Fråga om ersättning till funktionärer.
  12. Motioner som inlämnats till årsmötet.
  13. Fastställande av verksamhetsplan.
  14. Fastställande av budget.
  15. Fråga om antalet ordinarie ledamöter.
  16. Val av styrelsens ordförande.
  17. Val av styrelsens ordinarie ledamöter.
  18. Fråga om antalet styrelsesuppleanter.
  19. Val av styrelsens suppleanter.
  20. Val av en eller två revisorer och en eller två revisorssuppleanter.
  21. Val av valberedningens sammankallande samt ordinarie ledamöter.
  22. Övriga frågor
• §16
  Extra årsmöte hålles då styrelsen, revisorerna, årsmötet eller minst en tredjedel av medlemmarna begär detta. Ett extra årsmöte skall hållas inom tre månader från begäran. Kallelse skall utgå enligt samma regler som till ett ordinarie årsmöte och anledningen till det extra årsmötet angivas. Motioner till extra årsmöte, inlämnas senast två veckor innan mötet till styrelsen.
• §17
  Styrelsen kan besluta om medlemsomröstning – beslutande eller rådgivande. Vid medlemsomröstning deltar alla betalande medlemmar. Röst skickas in digitalt via känd mejl alternativt per brev. Förtryckt röstsedel används i bägge fallen.
• §18
  För ändring av dessa stadgar eller vid upplösning av föreningen skall beslut fattas med 3/4
  majoritet av två på varandra följande ordinarie årsmöten.
• §19
  Medlem som med uppenbar avsikt skadar föreningens intressen eller målsättning kan uteslutas. Styrelsen äger rätt att utesluta medlem. Styrelsen äger rätt att stoppa tidigare medlems inträde i föreningen, om denne med uppenbar avsikt skadat föreningens intressen eller målsättning.