För att finna ansvarig för rasen se: Koordinator/Kontaktpersoner

Gammelsvensk Vit Leghornimage001

Rasen Vit Leghorn är vår mest klassiska värpras. Vit Leghorn var en gång världens mest spridda
värphöna. Den har sitt ursprung i en Italiensk höna, döpt efter den Italienska staden Livorno. Den
har ett mycket gammalt ursprung i höns som redan på romartiden avlades fram. Ursprunget till den
kritvita skalfärgen sägs vara att man eftersträvade så ljusa ägg som möjligt, bland annat eftersom
man med avsaknad av pigment lättare kunde studera fostrets utveckling vid genomlysning med
dåtidens tillgängliga teknik. Alla höns som inte förädlats, värpte då svagt beige ägg till svagt bruna.
Alltså en viss pigmentering, men inte speciellt utmärkande. Numera vet man att en Vit Leghorn som11921951_10153243116213541_1723518046_när renrasig, bär på en gen som kraftigt reducerar pigmentering av skalet. Om pigmenten då är svag
från början blir skalet kritvitt. Detta är ett mycket rastypiskt kännetecken för en rasren Vit Leghorn
– de kritvita äggen.
De Italienska hönsen från Livornotrakten fördes till USA och i mitten av 1800-talet hade man där
förädlat dessa Italienare till det vi idag kallar Vit Leghorn. Rasen importeras sedan flitigt till Sverige
från 1885 och framåt. Hushållningssällskap gör stora ansträngningar för att försöka få allmogen att
övergå från att hålla de gamla Lanthönsen och övergå till hållande av en flock Vit Leghorn. Detta
för att skapa ett överskott av ägg som kunde saluföras till den växande stadsbefolkningen. Från
1885 och fram till Hybridernas genombrott importeras Vit Leghorn kontinuerligt till Sverige.
Avelsarbetet i USA gjorde att rasen kunde utveckla produktiviteten under dess nästan hundraåriga
historia i det svenska lantbruket.De linjer som Svenska Kulturhönsföreningen stambokför har lite olika ursprung. Ingen värd mer än
den andra. Tillsammans bidrar de var för sig och tillsammans, till att rasen kan överleva även detta11920374_10153243116248541_1101845828_nårhundrade.
image002

Den ena linjen har sitt ursprung i en besättning med historia tillbaka till 1957 hos en uppfödare i
Växjötrakten. Denna uppfödare höll sina höns under årtionden i stora grupper.

Enligt egen utsago
utan att ta in avelsmaterial. Rykten förekommer om motsatsen. Uppfödare som håller denna linje
har de senaste åren arbetat med att avla bort förekomsten av pigment i skalet samt avlat för en
alltigenom vit höna. Exakt hur inkorsning har skett vet vi inte. Uppfödare tas in i stambokens
offentliga uppfödarregister, allteftersom de kan uppvisa kritvita ägg samt vita djur i flera
generationer. Denna linje är något mer storvuxen och tupparna har en karaktäristisk lyrstjärt.

 

Den andra linjen vi stambokför har sitt ursprung i avelsmaterial som samlades av SL

U in på
Svenska hönserier men även ett Danskt och ett finskt hönseri 1969. Djuren som samlades in
användes senare som moderslinje i aveln för den sk ”Svenskhönan”. Faderslinjen var en RIR. Det vi
idag bevarar har tagits m hand inom SLU:s verksamhet där de gått i avelsanläggningar med strikta
kontroller. Det torde vara helt renrasiga efter alla år i kontrollerad avel. Linjen utmärker sig för att
vara något mer småvuxen, att värpa väldigt bra, värpa kritvita ägg samt att de är känsligare för
vanliga smittor. Det sista har säkerligen sin förklaring i att dessa djur hållits i en relativt skyddad
miljö där de inte utsatts för samma smittspridning, som höns i allmänhet utsätts för i ett vanligt
hönshus. Genom resistensavel kan linjen få en bättre motståndskraft.

Vikt: Höna ca 1,5 kg, Tupp ca 2,5 kg
Värpning: 250-290 ägg/år
Äggvikt: 55-60g
Äggfärg: Vit

 

11949564_10153243118068541_1905887076_n11949620_10153246034003541_1438477713_n