Om föreningen

Svenska Kulturhönsföreningen bildades på senhösten 2012.
Föreningen bestod då av sex personer som samlades och tog sina första beslut. De höns vi då hade kunskap om för att starta vårt arbete var någon enstaka linje av några av Martin Silverudds raser, Vit Leghorn och det som sedan kom att bilda grunden till Eksjöhönan.

Under dessa fyra år sedan bildandet har det hänt en hel del. Föreningen har fått många nya medlemmar. En del upptäcker att detta var inget för mig men stort nytillskott av medlemmar gör oss mycket optimistiska.

Fler väljer att aktivt arbeta i föreningen. Antalet stamboksbesättningar per ras stiger stadigt. Våra medlemmar har med framgång letat upp bra linjer av olika bruksraser med mer eller mindre anor i Sveriges jordbrukskultur. Även modernare inslag från Frankrike t.ex. som Vit Bresse har tillkommit.

Föreningen driver ett flertal avelsprojekt för att återskapa raser och förbättra andra. Ett mycket inspirerande arbete där de som ansluter sig till projekten samlas för erfarenhetsutbyte, mm  egna grupper.

Föreningen är än så länge i en uppbyggnadsfas. Vi arbetar på att bygga en ekonomi som möjliggör större satsningar i framtiden.
Det finns unika Svenska hönsraser som avlats fram för mindre svenska äggproducenter. De skapades av den småländske pastorn Martin Silverudd. Dessa raser riskerar att dö ut. Därför startade vi stambok 2013 för dem. Under en period från slutet av 1800-talet och fram till slutet av 1900-talet avlade människan fram en hel del produktiva raser för att ge den växande stadsbefolkningen ägg och kött. Lantraserna förmådde inte längre bidra till allas tillgång på mat. Det finns idag rester kvar av dessa raser, som fortfarande har de inte egenskaper de en gång togs fram för. En del raser är utrotade. Därför startar vi Stambok för de linjer och raser vi fortfarande kan spåra. En del har försämrade egenskaper för tillväxt eller värpning. Några linjer med ursprungliga  kvaliteter har vi återfunnit. Arbetet med att starta fler stamboksanslutna besättningar av kulturhöns, är mycket viktigt. Vill vi att dessa i de flesta fall akut utrotningshotade raser skall överleva för framtiden i sitt ursprungliga skick, är det ett måste med fler som vill vara med i bevarandet. Varje höst dokumenterar vi antalet djur i Stambok för de raser vi bevarar. De sammanställs i en Rödlista.

En Plymouth Rock är inte alltid en Plymouth Rock. Kvalitén inom rasen skiljer enormt. Det förekommer en hel del som inte har de ursprungliga egenskaperna i värpning eller köttansättning. Det förekommer en massa korsningar av tvivelaktigt ursprung. Detta är orsaken till att Svenska Kulturhönsföreningen ser det som nödvändigt att vi stambokför de rester vi kan finna med ursprungliga kvaliteter. Vi vill med detta projekt se till att den som söker Plymouth Rock som fungerar som den ska, skall finna det hos våra stamboksanslutna uppfödare. Resonemanget är allmängiltigt och gäller många fler raser. Leghorn finns det många. Rester av de Gammelsvenska Vit Leghorn som en gång var så allmänna i vårt land är desto fåtaligare. I vissa linjer som förekommer utanför vår stambok ser vi med sorg att det förekommer en del som kläcks med sådana färgfel att en inkorsning tyvärr måste vara orsaken.
Detsamma resonemang kan givetvis göras om måga av de raser vi Stambokför. Det finns gott om oseriösa uppfödare utanför Stambok. En och annan seriös uppfödare med. Vi ser dagligen exempel på dåligt värpande kopior av originalet av de raser vi stambokför. Vi ser ofta att det säljs avelsägg av sällsynta raser av tvivelaktig kvalitet. Där är orsaken ibland okunskap, ibland kortsiktiga vinstintressen. Det finns många raser som var mer eller mindre vanliga i folkhushållet under det förra århundradet, som vi nu stambokför. Det finns även ett par raser som senare har införts, men som bedöms tillräckligt produktiva för att tas upp i Stambok. Det gäller tex Vit Bresse och Welsumer. Föreningens kärna har varit och kommer att vara, bevarandet av Martin Silverudds raser och värnandet om kunskapsarvet Martin Silverudd efterlämnat. Vi skall i dagarna diskutera de utländska senare importernas vara eller inte vara i föreningen.
Kulturhönsföreningen letar fortfarande efter besättningar av kulturhöns som producerar bra. Tag kontakt med oss ifall du känner till någon som har, eller själv har, väl fungerande rashöns med dess inre kvaliteter i värpning, mm kvar. Dessa kan vara av stort värde för kommande generationers hönsintresserade.
Kulturhönsföreningen tar även ansvar för återskapandet av den ursprungliga Isbar, sprungen ur New Hampshire, Plymouth Rock och RIR (Alexanderlinjen) en grönäggsvärpare skapad av Martin Silverudd 1985. Ett arbete som veteranen i bevarandet av Martin Silverudds raser, Bengt Mattsson startat. Dessutom tar vi oss an återskapande av Martin Silverudds brunvärpare Silverhamps och skapande av Delaware.

Vi har börjat intressera oss för andra produktiva fjäderfän och har startat Stambok även för de två produktiva ankraserna Rouen och Pekingankan.
Det är vår ambition att den som söker efter bra brukshöns och andra fjäderfä med goda produktionsegenskaper, skall hitta dem i vår förening. Säkra uppgifter om ungefärlig värpning och slaktvikter kommer att presenteras. En inventering pågår i våra stamboksbesättningar för att kunna ge verklighetsnära uppgifter.

isbar5844_n

Kulturhönsen är ett utmärkt alternativ för den som vill ha en vacker värp- eller kombinationsras med ett rimligt ägg/kött-utbyte, som är väl anpassad för svenska förhållanden. De värper vita, ljusbruna, mörkt bruna eller gröna ägg. Flera av raserna är könsvisande som daggamla kycklingar. Andra raser är det i korsning. Vi vill verka för en sund hönshållning och sprida kunskap kring den medelstora och mindre ägg- och köttproduktionen. Det berör både den enskilde som har en flock höns för sitt hushållsbehov men också för den som har ägg- eller köttförsäljning som en inkomstkälla. I vår förening diskuteras det livligt om olika avelsprojekt för bättre värpning, bättre  köttillväxt, skapande av goda korsningar, sjukdomsbekämpning, kläckning av kycklingar, återskapande av raser och färgvarianter, olika sätt att ta hand om överskottet i ägg och kött och mycket annat du kan ta del av i vårt medlemsblad Kulturhönsbladet eller våra Facebookgrupper.

Kulturhönsbladet trycks numera i en 20-sidig färgsatt tidning som utkommer 4 ggr/år till våra medlemmar. Tidningen innehåller inte några annonser, utan enbart text och färgbilder som vi hoppas uppskattas av våra läsare. Stamböcker är upprättade dit du kan ansluta dina kulturhöns. Information kring
detta hittar du här på vår sida. Mer info får man som medlem. Detta genom Kulturhönsbladet och t.ex. vår medlemsgrupp på Facebook. Vi planerar även en utbyggnad av denna hemsida, för ännu bättre service till
medlemmar och förtroendevalda. Stambok för fler raser och även andra fjäderfän som t.ex. Kalkoner, kommer med största sannolikhet att upprättas de närmaste åren, då vi har aktiva medlemmar
som söker och dokumenterar bra produktionslinjer. Vi hoppas att du skall bli intresserad av vår verksamhet och komma med om medlem hos oss!

11911088_10153245095438541_1230182651_n
heter medlemsbladet och det levereras i brevlådan till betalande medlem 4 gånger per år. Kulturhönsbladet omfattar 20 sidor i färgtryck utan annonser.  Innehåller tex – artiklar ur arkiven kring äldre raser och fjäderfäskötsel och avel.

  • – artiklar kring avelsarbetet i föreningen
  • – recept på sådant man kan laga till av produkter från sin besättning
  • – artiklar för att inspirera mindre eller medelstora verksamheter för
    egen kött- eller äggproduktion, gårdsbutiker med egen uppfödning, mm.
  • – Mycket färgbilder.
  • – Skisser och tips för inredning som reden mm
  • – foderdiskussioner

Vi startade redan 2013 stambok för de raser vi då arbetade med. Ett nytt system för stamböckerna utarbetades. Utredningar har sedan dess gjorts på ett antal olika linjer av flera av de raserna. En del nya linjer har konstaterats med stor sannolikhet vara äkta medan andra lämnats utanför stambok. Stambokssystemet byggs nu ut och omfattar allt fler raser, som visat sig ha tillräckligt bra egenskaper i värpning och/eller tillväxt.

Vi vill också erbjuda möjligheter för hönsägare att träffas och utbyta erfarenheter eller förkovra sig i något ämne. I samband med årsmötet i mars 2015 ordnades en mycket uppskattad föreläsning av Bengt Mattsson som har årtionden av erfarenheter med Kulturhöns och specialkunskaper kring de av Martin Silverudd skapade raserna Detta efter mångårigt avelsarbete och hans tidiga kontakt med Martin. Vi har avsikten att ordna fler träffar där medlemmar kan ses, diskutera, ta del av andras erfarenheter och även fördjupa sig  praktiken kring ämnen som slakt, värpkontroll, mm.

Vi vill försöka vara en inspirationskälla och samverkande faktor för människor som driver egen gårdsbutik med egen ägg- eller köttproduktion, eller har egen uppfödning/äggproduktion på andra sätt än knutet till den egna butiken.

Det tar naturligtvis ett tag innan alla verksamheter i en ny förening fungerar. Det bygger ju också på medlemmarna vad det blir av föreningen. Ett antal driftiga ideellt verkande förtroendevalda finns idag. Fler kommer till och ju mer föreningen växer, ju fler projekt och verksamheter kan byggas upp. Vi har ambitionen att bygga upp en bred förening med plats för flera inriktningar. Allt ifrån den som är allmänt intresserad av eget kött eller egna ägg men ej startat upp, den som har en mindre grupp till det egna hushållet, de avels- eller genetikintresserade som vill diskutera och förkovra sig till den som vill ha en del av sin inkomst av sina fjäderfän genom uppfödning till liv eller ägg/köttproduktion.

Vi hoppas att du vill vara en del av vår förening. Du är varmt välkommen!

Bli medlem HÄR

Comments are closed